Kursöversikt

Hoppa fram till i dag

Kursmaterial och instruktioner finns under Moduler.

Kurs-PM

CLS041 Humanvetenskapliga perspektiv på naturvetenskap och teknik lp1 HT26 (7,5 hp)

Kursen ges av Institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande i samarbete med Institutionen för teknikens ekonomi och organisation.

Kurs PM: publicerat i sin helhet 2026-08-14 (studentrepresentanter redigerade 2026-09-10)

Kontaktuppgifter lärare

  • Jens Kabo (examinator, senior fakultetslärare ingenjörsutbildningsvetenskap, 031-772 27 82, 073-367 88 35, jens.kabo@chalmers.se)
  • Anders Johansson (lärare, universitetslektor ingenjörsutbildningsvetenskap, 031-772 17 55, anders.l.johansson@chalmers.se)
  • Andreas Mørkved Hellenes (lärare, forskare Science, Technology and Society, mrkved@chalmers.se)

Kursens studentrepresentanter

  • Jennifer Davidson, kemi
  • Karolina Oxfall, teknik
  • Moa-Tuva Thorstensson, teknik

Kursens syfte

Studenterna skall via olika humanvetenskapliga perspektiv 1) bredda och fördjupa sin förståelse för naturvetenskap eller teknik i allmänhet och i relation till sin professionella praktik,  och 2) utveckla sin förmåga att diskutera och bedöma naturvetenskapens eller teknikens syfte och karaktär, dess relation till människa och samhälle, dess potentiella möjligheter och begränsningar samt relevanta etiska och samhälleliga aspekter.

Lärandemål

Efter fullgjord kurs ska studenten kunna...

  • reflektera kring sitt ämne utifrån olika humanvetenskapliga perspektiv och i relation till sin professionella/pedagogiska praktik
  • diskutera etiska aspekter på forsknings- och/eller utvecklingsarbete
  • kritiskt utvärdera växelverkan mellan teknik, naturvetenskap, människor och samhälle, exempelvis rörande möjligheter, begränsningar och ansvar

Innehåll

Kursen behandlar naturvetenskap och teknik via en serie humanvetenskapliga perspektiv, såsom historiska, filosofiska och socialteoretiska.

Organisation

Kursen består av en serie veckovisa teman som behandlas genom en lärarintroduktion, individuellt läsande och skrivande samt gemensamma obligatoriska seminarier. Det är av yttersta vikt att ni kommer väl förberedda till seminarierna genom att ha läst de angivna texterna!

Kursen ges på campus under läsperiod 1. Första halvan är schemalagd till torsdagar medan den andra halvan är schemalagd till onsdagar för att underlätta deltagande i den parallella VFU-kursen. Till detta tillkommer en kursintroduktion måndagen i läsvecka 1 (31/8) och muntlig examination i tentaveckan (28/10-30/10). Se schemat i TimeEdit för detaljer.

Notera att det är obligatorisk närvaro vid seminarierna. 

Examination och bedömning

I kursen praktiseras kontinuerlig examination genom veckovisa förberedande inlämningar och obligatoriska seminarier. Vid frånvaro från obligatoriska moment sker skriftlig komplettering. Denna del av examinationen behandlar kursens samtliga lärandemål.

Kursen avslutas med muntlig examination, vilken utgör grunden för ett kursbetyg. Vid underkänd muntlig examination sker komplettering i anslutning till ordinarie tentamensvecka. Denna del av examinationen behandlar främst lärandemålet om att kritiskt utvärdera växelverkan mellan teknik, naturvetenskap, människor och samhälle. Den muntliga examinationen sker i form av ett seminarium där studenter individuellt presenterar och diskuterar en vald fråga med andra studenter närvarande. Varje student presenterar och deltar vid ett av tillfällena nedan. Innan examinationstillfället ska ett skriftligt underlag (PM) lämnas in där kopplingar till litteraturen betonas.

Datum för den muntliga examinationen

Tisdag 27 oktober kl. 12:00 – inlämning av skriftligt underlag
Onsdag 28 oktober kl. 8:00-11:45 – studenter med fysik eller kemi som ämne
Torsdag 29 oktober kl. 8:00-11:45 – studenter med teknik som ämne
Fredag 30 oktober kl. 8:00-11:45 – studenter med teknik som ämne

Betygskriterier

För den muntlig examinationen förväntas studenten analysera ett valt ämne med hjälp av kursens litteratur. Betygskriterierna utgår från hur väl denna analys genomförs, presenteras och grundas i litteraturen. För de högre betygsnivåerna förväntas analysen koppla samman flera av kursens områden samt visa på mer självständighet och fördjupning.

  • Betyg 3
    • En relevant frågeställning analyseras med sammanhängande argumentation
    • Relevant litteratur och centrala begrepp från kursen används på ett tydligt och korrekt sätt
    • Presentationen är begriplig, sammanhållen och ändamålsenlig (vissa mindre brister kan förekomma)
  • För betyg 4, dessutom:
    • Analysen är nyanserad och belyser problemen från flera synvinklar
    • Relevant litteratur från flera teman inom kursen knyts samman på ett tydligt och korrekt sätt
    • Tydlig, konsekvent och väl fokuserad presentation.
  • För betyg 5, dessutom:
    • Analysen är nyanserad och fördjupad och belyser problemen från flera synvinklar med övertygande argumentation.
    • Relevant litteratur från flera teman inom kursen används med ett diskuterande och självständigt förhållningssätt.

Tillåten användning av AI-verktyg

Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig kunskap och utveckla kritiskt tänkande genom humanvetenskapliga perspektiv på teknik och naturvetenskap. AI-verktyg kan fungera som stöd för läsande, förståelse och skrivande, men får inte ersätta mänskligt kritiskt tänkande och omdöme.

Det är tillåtet att använda AI-verktyg för:

  • Stöd för läsande och förståelse, men kom ihåg att det är kurslitteraturen som gäller som huvudsaklig informationskälla.
  • Idéer och inspiration kring möjliga frågeställningar
  • Korrektur av skriven text

Det är ej tillåtet att använda AI-verktyg för:

  • Generering av text och analyser för kontinuerlig examination (frågor inför seminarierna) samt slutexamination (skriftligt underlag samt talmanus för presentation).

Om och hur generativ AI har använts i en text ska anges i inlämnade texter. Använd ert omdöme och fråga om det finns några oklarheter.

Förändringar sedan förra kurstillfället

En sammanfattning av gjorda förändringar sedan förra kurstillfället, baserat på protokoll från kursnämndsmötet.

Protokollpunkt: Föreslagna förändringar 

  • Bygga om NV-delen.
    Kommentar: Innehållet har omorganiserats och komprimerats.
  • Gå över till munta. 
    Kommentar: Ligger i linje med lärarnas tankar och har implementerats för 2026.
  • Minska inlämningsuppgift.
    Kommentar: Detta hänvisar till den avslutande skriftliga uppgiften som hade tre olika delar. För 2026 har den ersatts av muntlig examination där man väljer ett ämne att presentera och diskutera. 
  • Se över (diskussions)frågor för vissa seminarier så fokus blir mer på kritisk och breddande diskussion av texterna.
    Kommentar: Ansvarig lärare ser över detta.

Kurslitteratur 2026

För E-resurser via Biblioteket klicka på länken och tryck sedan vid behov på “Full Text Finder” eller “Read e-book” i menyn till vänster. Om ni upptäcker länkar som inte fungerar vänligen upplys examinator om detta. I bland funkar det genom att använda en annan browser om det krånglar med E-resurser via Biblioteket. Ni kan dock alltid hitta E-resurserna via Biblioteket genom att söka på dem i Bibliotekets söktjänst. Specifik information från Biblioteket om E-böcker finns här.

Om en bok är markerad med “Finns i Legimus” så finns den finns tillgänglig som talbok via Myndigheten för tillgängliga mediers bibliotek Legimus för de som, på grund av en funktionsnedsättning, har svårt att läsa tryckt text.

Artiklar och bokkapitel

För alla:

  • Ah-King, M. (2012). Genusperspektiv på biologi. Högskoleverket. 6-29 [23 s.]. Tillgänglig som e-resurs här. 
  • Archer, L., Moote, J., & MacLeod, E. (2020). Learning that physics is ‘not for me’: Pedagogic work and the cultivation of habitus among advanced level physics students. Journal of the Learning Sciences, 29(3), 347–384. https://doi.org/10/ggpcqt [36 s.]. Tillgänglig via biblioteket. 
  • Berner, Boel, ”Experiment som ingenjörsarbete”, i Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång (Lund, Arkiv, 1999), 47–82. Finns i Legimus.
  • Berner, Boel, ”En olycka händer så lätt?”, i Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång (Lund, Arkiv, 1999), 125–155. [31 s.]. Finns i Legimus.
  • Cech, E. (2012). ”Great problems of grand challenges: Problematizing engineering’s understandings of its role in society”. International Journal of Engineering, Social Justice, and Peace, 1(2), https://doi.org/10/gprfbk [10 s.].
  • Ferguson, Eugene S., ”The Mind’s Eye: Nonverbal Thought in Technology”, Science, New Series 197, no. 4306 (Aug 26, 1977): 827–836.
  • Harding, S. (2015). Objectivity and diversity: another logic of scientific research. University of Chicago Press. s. 26–51 [Kapitel 2, 25 s.]. Finns som e-bok via biblioteket.
  • Holmberg, Tora ”Teknik, människa och icke-människa” i Lundberg, A., & Werner, A. (Red.). (2016). En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. Nationella sekretariatet för genusforskning, s. 72-76 [5 s.]. Tillgänglig här.
  • Lundberg, A., & Werner, A. (Red.). (2016). En introduktion till genusvetenskapliga begrepp. Nationella sekretariatet för genusforskning, s. 15-24 [9 s]. Tillgänglig här.
  • Lövheim, D. (2016). Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle: Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid. Nordic Academic Press (Kriterium). https://doi.org/10.21525/kriterium.7 Läs sidorna: 61-93 (läs översiktligt, fokus på 81-88), 189-199 [43 s.]. 
  • Nieusma, D., & Tang, X. (2012). ”The Unbalanced Equation: Technical Opportunities and Social Barriers in the NAE Grand Challenges and Beyond”. International Journal of Engineering, Social Justice, and Peace, 1(2), https://doi.org/10/gr45gh [15 s].
  • Nye, David E., ”More Security, or Escalating Dangers?”, i Technology Matters: Questions to Live With (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006), 161–184. [24s] E-bok via Biblioteket. Finns i Legimus.
  • Osborne, J., & Allchin, D. (2024). Science literacy in the twenty-first century: informed trust and the competent outsider. International Journal of Science Education. https://doi.org/10/g898sn
  • Rüschenpöhler, L. (2023). A review of postcolonial and decolonial science teaching approaches for secondary school from a European perspective. International Journal of Science Education, 45(16), 1368–1394. https://doi.org/10.1080/09500693.2023.2207748 [22 s.]
  • Tuana, N. (2004). “Coming to understand: Orgasm and the epistemology of ignorance”. Hypatia, 19(1), 194–232. https://doi.org/10/b4cr5q.
  • Wajcman, J. (2010). ”Feminist theories of technology”. Cambridge Journal of Economics, 34(1), 143–152. https://doi.org/10/dz2ggb [9 s.]
  • Zeyer, A. (2023). They always pretend to have the whole truth—how the epistemization of politics endangers democracy, and what this may have to do with scientism in school science. Science Education, 107(2), 275–290. https://doi.org/10/gqtng7

För fysik och kemi:

För teknik:

  • Basalla, George, ”Continuity and Discontinuity”, i The Evolution of Technology (Cambridge: Cambridge University Press, 1988), 26–63. [Direkt till kapitlet].
  • David, Paul A., “Clio and the Economics of QWERTY”, The American Economic History Review 75, no. 2 (1985): 332–337. E-resurs via Biblioteket.
  • Hughes, Thomas P., ”Technological Momentum”, i Does Technology Drive History? The Dilemma of Technological Determinism, ed. Merritt Roe Smith & Leo Marx (Cambridge, MA: MIT Press, 1994), 101–113.
  • Nye, David E., ”How Do Historians Understand Technology?”, i Technology Matters: Questions to Live With (Cambridge, Mass.: MIT Press, 2006), 49–66. E-bok via Biblioteket. Finns i Legimus.
  • Pinch, Trevor & Wiebe E. Bijker, ”The Social Construction of Facts and Artifacts: Or How the Sociology of Science and the Sociology of Technology Might Benefit Each Other”, i The Social Construction of Technological Systems: New Directions in the Sociology and History of Technology, ed. Wiebe E. Bijker, Thomas P. Hughes & Trevor Pinch (Cambridge, MA: MIT Press, 1987), 17–50. E-bok via Biblioteket.

Hemsidor

Länk till kursplanen i Studieportalen

Kurssammanfattning:

Kurssammanfattning
Datum Information Sista inlämningsdatum