Kursöversikt

Kursplan

Arkitektur, teori och hållbarhet | Chalmers

 

Kurs-PM

ACE246, Arkitektur, teori och hållbarhet

Kursen ges av institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik

 

Innehåll:

Arkitektur och teori, 5 hp

Hållbar utveckling, 2,5 hp.

Kontaktuppgifter

Examinator:

Julia Fredriksson; julia.fredriksson@chalmers.se

 

Kursledare:

Julia Fredriksson julia.fredriksson@chalmers.se

Eva Amborg eva.amborg@chalmers.se

 

Handledare

Johan Ranch ranch@chalmers.se

Eva Amborg eva.amborg@chalmers.se

Job van Eldijk job.van.eldijk@chalmers.se

Lena Boman lebo@liljewall.se

Jessica Lundin jeslundi@chalmers.se

 

Introduktion / Kursens syfte

Kursen ger studenterna en introduktion till arkitekturämnet, arkitektyrket och till arkitektur och hållbarhet samt till utbildningens upplägg och innehåll. Avsikten är att ge studenterna en introduktion till och en överblick över de olika kunskapsområden och yrkesroller som de kommer att möta under utbildningen och i yrkeslivet. Särskilt fokus riktas mot arkitekturämnets tvärdisciplinära karaktär som bygger på både akademisk kunskap inom flera olika vetenskapliga fält såsom teknikvetenskap, samhällsvetenskap, konst och humaniora samt på konstnärliga och hantverksmässiga färdigheter. Kursen visar också på den bredd av olika typer av yrkesroller en arkitekt kan ha. Vidare belyser kursen teorier om form och rum samt designteori och designmetodik genom att introducera centrala begrepp, tankefigurer och metoder. Kursen ger även en introduktion till hållbar utveckling utifrån tre för arkitektur relevanta perspektiv: Arkitekturprofessionens olika roller och ansvar i relation till hållbar utveckling, resursperspektivet i relation till den byggda miljön och planetära gränser samt det sociala perspektivet där hälsosamma och jämlika livsmiljöer står i fokus.

 

Lärandemål

Efter fullgjord kurs skall studenten kunna:

• Beskriva arkitektens profession och arkitektens olika yrkesroller.
• Beskriva och exemplifiera arkitekturens tvärdisciplinära karaktär och dess förankring i både akademisk kunskap inom flera olika vetenskapliga fält och konstnärliga färdigheter med användning av viktiga grundbegrepp.
• Beskriva centrala begrepp, tankefigurer och metoder inom teorier om form och rum samt designteori.
• Beskriva hållbarhetsutmaningar i relation till arkitektur och stadsbyggnad med användning av viktiga grundbegrepp, ge exempel och principlösningar ur resursperspektivet och det sociala perspektivet samt reflektera över målkonflikter.
• Reflektera och tänka kritiskt om arkitekturens och stadsbyggandets roll i hållbar samhällsutvecklingen och om arkitektens framtida yrkesroll.

 

Kursens upplägg / innehåll / genomförande

Genom att ge studenterna en introduktion till utbildningens upplägg och innehåll, arkitektens olika roller, till arkitekturämnet, och till hållbarhetsperspektiv på arkitektur är avsikten att ge en bred introduktion till arkitekturfältet och till arkitektutbildningen. Kursen innehåller två moduler: Arkitektur och teori (5 HP) och Hållbar utveckling (2,5 HP). Kursens övergripande struktur ser ut så här:

 

Modul A: Arkitektur och teori
Kursintroduktion och utbildningens upplägg och innehåll

Denna del startar med en introduktion till kursen och till utbildningens upplägg och innehåll som ger studenten en överblick över vilka kunskaper och färdigheter som arkitektutbildningen innehåller.

 

Arkitektroller

I denna del introduceras och diskuteras arkitektens olika yrkesroller, arkitektrollens förändring och arkitektens olika roller i samhället, där olika perspektiv, möjliga arbetsområden och arkitektens ansvar och möjligheter att bidra till en hållbar utveckling presenteras. Denna del består av föreläsningar, litteratur, en individuell uppgift och ett seminarium.

 

 

Arkitektens arbetsplats

I denna del gör studenterna studiebesök på olika arbetsplatser för att ges en fördjupad inblick i arkitektens arbetsfält. Studiebesöken sammanställs och redovisas i grupp.

 

Arkitekturämnet

Denna del riktar särskilt fokus mot arkitekturämnets tvärvetenskapliga karaktär, som bygger på både akademisk kunskap inom flera olika vetenskapliga fält inom teknikvetenskap, samhällsvetenskap, konst och humaniora, och på konstnärliga och hantverksmässiga färdigheter. Vidare introduceras akademiskt arbete och akademiskt förhållningssätt. Detta görs genom föreläsningar och litteraturseminarier.

Designteori och designmetodik

I denna del riktas fokus mot det för arkitekturen centrala begreppet gestaltning. Introduktionen till begreppet gestaltning ges genom föreläsningar och seminarier kring designteori och designmetodik.

Perspektiv på rum

Begreppet rum introduceras med ett antal föreläsningar som visar olika ingångar och perspektiv som kan användas för att analysera, tolka och gestalta rum. Därefter genomförs en gruppuppgift där studenterna får pröva att analysera rum utifrån olika perspektiv.

 

Modul B: Arkitektur och hållbarhet

Hållbara livsmiljöer

I denna del introduceras hållbarhet inom arkitekturfältet med fokus på resiliens utifrån resursuttag och resursflöden i relation till den byggda miljön och planetära gränser. Fokus riktas mot hur arkitekter kan skapa hållbara livsmiljöer. Denna del av kursen består av föreläsningar, seminarier och flera kortare uppgifter.

 

Inlämningar

Kursen innehåller ett antal delinlämningar, där vissa är i grupp och andra är enskilda. Dessa inlämningar ingår i kursen:

 

Måndag 5 oktober 17.00

Inlämning Uppgift 1: Arkitektroller (individuell) och

Uppgift 2: Arkitektens arbetsplats (grupp)

 

Onsdag 4 november 11.45

Inlämning Uppgift 3: Perspektiv på rum        (grupp)

 

 

Fredag 6 november 17.00

Inlämning uppgift 4: Reflektioner Modul A (individuell)

 

Onsdag 2 december 17.00

Inlämning uppgift 5: Hållbara livsmiljöer (individuell)

 

Onsdag 9 december 11.45

Inlämning uppgift 6 Dåtidens vision (grupp)

 

Fredag 18 december 17.00

Inlämning uppgift 7 Framtidsvisioner (individuell)

 

Torsdag 14 januari 17.00

Inlämning uppgift 8 Reflektioner modul B (individuell)

           

 

Organisation

Kursen består av föreläsningar, seminarier och uppgifter. Arbetet utförs både individuellt och i mindre grupper. Julia Fredriksson har som examinator ett övergripande ansvar för kursen och leder kursen tillsammans med Eva Amborg. Därutöver finns även handledare som handleder samt leder seminarier och genomgångar.

 

Schema

Schema för kursen finns som Pdf på Canvas/Övergripande information. Eventuella schemaändringar annonseras via meddelande på Canvas samt genom ändring i schemat. Kursens övergripande struktur och lokalbokningar finns även i TimeEdit, dock innehåller TimeEdit inte alla detaljer och uppdateras inte alltid vid schemaändringar.

 

Integrerat lärande

Kursen ger en grundläggande teoretisk introduktion till arkitekturämnet och arkitektyrket. Därmed är avsikten att sätta de kunskaper och färdigheter studenten kommer lära sig under utbildningen i ett sammanhang som hjälper studenten att orientera sig inom arkitekturfältets olika delar. Kursen ger en introduktion till centrala begrepp, såsom gestaltning, rum och hållbar utveckling, som används och utvecklas i andra kurser. Till exempel ger kursen en teoretisk introduktion till begreppen rum och gestaltning, medan kurserna Introduktion till form och rum och Byggnadens rum, som går parallellt, ger en mer praktiskt, gestaltningsorienterad introduktion till dessa begrepp.

 

 

Kommunikation

Kommunikation mellan lärare och studenter sker via Canvas och/eller e-post.

 

Examination och motsvarande uppgift

Kursen innehåller ett flertal föreläsningar, seminarier, genomgångar samt inlämningsuppgifter. För att bli godkänd i kursen krävs aktivt deltagande vid seminarier, genomgångar samt godkända inlämningsuppgifter. Närvaro vid föreläsningar kommer inte kontrolleras. Dock bygger inlämningsuppgifter på att man kan visa att man tagit till sig innehållet i kursens föreläsningar.

Frånvaro från enstaka obligatoriska moment kan ersättas av en motsvarande uppgift. Dessa lämnas in under Canvas/Uppgifter/Motsvarande uppgift. En motsvarande uppgift som lämnas in innan kursens sista dag, dvs den 14 januari 2027, kommer hanteras i samband med ordinarie examination av kursen. Om delar av kursen saknas när kursen avslutas hänvisas studenten till att lämna in sin motsvarande uppgift samband med Chalmers omtentaperioder. Om studenten har missat en betydande del av kursen och studenten inte bedöms kunna uppfylla lärandemålen enligt kursplan behöver kursen läsas om. Om du missat ett obligatoriskt moment gäller följande: 

 

Missat seminarium

Svara på seminariefrågorna skriftligt, totalt ca 1000–1500 ord. 

 

Missad genomgång/presentation

Gå igenom inlämningarna i din ritsal. Välj 2 och skriv en reflektion där du reflekterar kring hur du själv/din grupp och de två andra studenterna/grupperna har tagit sig an uppgiften, ca 500–1000 ord. Visa också gärna med bilder. Länk till inlämningar kommer att publiceras på Canvas efter inlämning.

 

 

 

Kurslitteratur

I kursen ingår en obligatorisk kursbok, Att skapa det tänkta: en bok för arkitekturintresserade, som finns att köpa på Store. Övrig obligatorisk litteratur finns att tillgå digitalt på Canvas (se Litteratur modul A och Litteratur modul B på Canvas).

 

LITTERATUR MODUL A

Arkitektroller och arkitektens arbetsplats

Obligatorisk litteratur

Grange, K. (2010). Den svenska arkitekten – fast i ett historiskt etablerat styrkeförhållande. I G. Graninger & C. Knuthammar (Red.), Makten över rummet: Tankar om den hållbara staden. Linköping University.

Sveriges Arkitekter. (2025). Utbildningspolicy 2025. Sveriges Arkitekter. https://s3-eu-north-1.amazonaws.com/arkitektse/wpmf/uploads/2025/05/Utbildningspolicy-2025-webb.pdf

 

Frivillig litteratur

Arwidssonstiftelsen. (n.d.). Arkitekten & innovatören. https://arwidssonstiftelsen.se/arkitekten_innovator/

Caldenby, C. (2023, 24 januari). Arkitekter kan återta sin position i byggprocessen. Arkitektur. https://arkitektur.se/projekt/intervju/arkitekter-kan-aterta-sin-position-i-byggprocessen/

Deurell, L. (2017, 19 oktober). Fler arkitekter måste bli aktivister. Arkitektur. https://arkitektur.se/debatt/fler-arkitekter-maste-bli-aktivister/

Gunne, N. (2020, 21 april). Under en dag har jag många olika hattar. Arkitekten. https://arkitekten.se/nyheter/under-en-dag-har-jag-manga-olika-hattar/

Gunne, N. (2022, 19 september). Hon jobbar som arkitekt i tre olika roller. Arkitekten. https://arkitekten.se/intervju/hon-jobbar-som-arkitekt-i-tre-olika-roller/

 

Frivillig Film

Parvin, Alastair. (02-2013). Architecture for people by people. TED-talk. (13 min)

Aravena, Alejandro. (09-2014). My architectural philosophy?  TED-talk. (16 min)

 

Arkitekturämnet

Obligatorisk litteratur:

Boverket (2017). Underlag till nationell Arkitekturpolicy. Kapitel 2. Arkitekturen bidrar.

Krupinska , J. (2016). Att skapa det tänkta: en bok för arkitekturintresserade. Lund, Studentlitteratur.

• Kapitel 2: Osäkerheter i professionen
• Kapitel 3: Vad bör man kunna

 

Designteori och designmetodik

Obligatorisk litteratur:

Heskett , J. (2006). Design: en introduktion. Stockholm, Raster. S. 13 – 27.

Krupinska , J. (2016). Att skapa det tänkta: en bok för arkitekturintresserade. Lund, Studentlitteratur.

• Kapitel 6: Designprocessen

Lundequist, J. (1992). Om designteorins uppkomst. I Nordisk arkitekturforskning. 1992: 4. Finns som Pdf på Canvas.

 

LITTERATUR MODUL B

Hållbara livsmiljöer

Obligatorisk litteratur

Sveriges Arkitekter. (2020). Vägen framåt: Handlingsplan för hur arkitekter kan bidra i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhällsbyggande. https://s3-eu-north-1.amazonaws.com/arkitektse/wpmf/uploads/2020/11/Hallbarhetsrapporten2020NY.pdf

Gehl, J. (2019). Städer för människor (Övers. av Byer for mennesker). Svensk Byggtjänst. (Läs s. 144–157)

Folkhälsomyndigheten. (2021). Vår livsmiljös betydelse för en god och jämlik hälsa. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/var-livsmiljos-betydelse-for-en-god-och-jamlik-halsa/

 

Frivillig litteratur

Boverket. (2020, 7 maj). Politik för gestaltad livsmiljö. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/gestaltad-livsmiljo/politik/

Burke, S. (2017, mars). Why design should include everyone [TED Talk]. TED. https://www.ted.com/talks/sinead_burke_why_design_should_include_everyone

Grahn, P., Stoltz, J., & Bengtsson, A. (2024). Grönskan i den byggda miljön och dess hälsoaspekter. I Den byggda formens betydelse – kunskap från forskning. Boverket. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2024/den-byggda-formens-betydelse---kunskap-fran-forskning.pdf